Oravais

På långt håll

skällde hon

då vår bíl

närmade sig

En finsk spets

som mindes

ett helt år

bakåt

och kanske

längre än så

vår vittring

bilens ljud

Vi bosatte oss

i mormors stuga

Ulla och Ole var vid

sommarstugan

med kusinerna

Jag kommer än

ïdag ihåg smaken på

rödlemonaden

De vita karamellerna

jag kallade

för kalktabletter

som farfar

slog upp i

en strut

då vi skulle

tillbaka

Jag kommer ihåg

mängden fisk

jag en gång fick upp

med ett kort metspö

då vi fiskade

de andra i familjen

fick knappt

upp en enda

Verkligheten var

annorlunda

på den tiden

Den var så

annorlunda att

man inte

känt igen

den om den

pågått  idag

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: